En av de mest enkla och kraftfulla modeller vi arbetat med är Wilbers kvadrant. Den hjälper oss att bredda perspektiven och öka effekterna av utveckling och förändring av både organisationer och verksamheter. Ken Wilber är en filosofisk antropolog som ägnat sitt liv åt att sammanfatta den mänskliga utvecklingen med ambitionen att skapa en global rörelse för ett mer medvetet och välmående samhälle. Han har bland annat skrivit boken A Brief History of Everything där han går metodiskt tillväga och berättar om sitt sökande efter en teori som kan förklara all annan teoribildning om hur tingen ter sig, om hur världen är. Hans metateori gick till en början inte att sammanställa för den spretade, och hela tiden poppade det upp ett päron bland de tydligt strukturerade äpplena i hans metamodeller. Det var inte förrän han skapade de två axlarna – Insida och Utsida – samt – Singular och Plural – som det blev ordning i hans mönster. I dessa kunde han nu föra in psykoanalys, religion, filosofi, kognition, fysik osv. och de hängde ihop.
Modellen beskriver att allt har en insida och en utsida. Utsidan kan vi se, observera och mäta med vår perception och med empiriska studier. Insidan är gömd och kräver andra processer för att upptäcka eller uppleva. Dessutom så delas kvadranten i ett singulärt och i ett multipelt perspektiv. Det singulära perspektivet beskriver en enskild förekomst av bärare av inre och yttre egenskaper, och det multipla perspektivet beskriver dessa egenskaper hos en samling förekomster. Det är viktigt att förstå att det handlar om emergens och inte bara en uppräkning av egenskaperna hos alla individuella delarna av denna grupp. En myrstack till exempel har inte yttre egenskaper i form av miljoner gånger ett barrs egenskaper och tusentals av en myras egenskaper, utan beskrivs antagligen istället med höjd och bredd för hela stacken, vindlande gångar med olika boplatser, rörelser och interaktion mellan myror osv. Sådant som beskriver systemet och inte de enskilda och ingående delarna.
När vi jobbar med människor blir insidan och utsidan intressanta och viktiga att förhålla sig till. På insidan hos oss människor finns känslor, rädslor, ambitioner, självkänsla och vanor och de påverkar i sin tur vårt yttre beteende som andra människor kan observera, dra nytta av eller kanske drabbas av. Vi skiljer oss åt avseende om vi fokuserar på insida eller utsida. Några är formade så att vi sätter ett stort värde på yttre leveranser, utseende, resultat. Andra fokuserar istället på inre fenomen som syfte och visioner och känslor och tankar. Inget är mer rätt än något annat och vi kan alla tjäna på att balansera och vara i både insida och utsida i möten och samverkan med andra.
Min dotter kom till mig en dag och visade en teckning som hon ritat. Jag tittade på den och berättade hur fin den var och hur duktig jag tyckte att hon var. Jag mötte henne på utsidan och berättade vad jag tyckte om det hon skapat. Jag berättade för henne att jag tyckte att hon var duktig eftersom jag trodde att hon kom till mig för beröm. Vid ett tillfälle när vi gått igenom samma procedur svarade hon ”Jaha, tycker du att den är fin!? Jag tycker att den är jätteful!” och jag försökte få henne att ändra uppfattning genom att säga att det var en väldigt fin teckning. När hon svarade att hon medvetet ritat en ful teckning blev jag nyfiken. Dels nyfiken på hennes idé att rita en ful teckning, och dels nyfiken på mig själv som slentrianmässigt berömde henne för en fin teckning. Frågan till henne om varför hon valde att rita en ful teckning öppnade upp ett helt annat samtal. Hon berättade om hur hon tänkt, hur hon gjort och hur svårt och lätt det var. Jag frågade vilka färger hon använt, hur det kändes att rita något så fult och vi skrattade åt hela situationen och hittade en väg in i hennes insida. Sedan dess frågar jag om varför och hur det kändes och försöker utforska insidan lika mycket som utsidan. För min egen reaktion på det hon visar mig vill jag fortsätta att berätta om.
Eftersom all förändring påverkar människor använder vi kvadranten inom verksamhetsutveckling för att kategorisera tankar, idéer, mål, problem eller andra fenomen i syfte att uppnå balans. Dagens snabba och komplexa samhälle leder ofta till att mål och aktiviteter får ett utsidesorienterat fokus. Som exempel kan en analys av bristande effektivitet i en organisation lista otydliga processer, för kortfattade rollbeskrivningar, för stora enheter i organisationen, för svag utbildning osv som områden för utveckling. Men de brister i gemensam förståelse, ledarskap, samarbete, relationer och förtroende mellan medarbetare förblir oupptäckta trots att de ofta ställer till med merparten av problemen i våra verksamheter. Genom att placera fenomen som vi identifierar i kvadrantens fyra rutor kan vi se var det finns luckor som behöver kompletteras och balanseras. Det ger ett tydligare underlag till en ökad förståelse och till diskussioner och planering av det fortsatta arbetet där både insida och utsida blir adresserat.
